Nyhetsbrev 9/09: Sensationsjournalistik om Facebook-forskning

Redaktör: Henrik Serup Christensen

Facebook har blivit en populär syssla för många både på fritiden, i skolan och på jobbet.
Men hur påverkar användningen av "sociala medier" våra prestationer på jobbet och i
studierna? Denna fråga har belysts av "First Monday", en open access-nättidskrift för
forskning om Internet (www.firstmonday.org). Diskussionen är intressant, inte enbart på
grund av frågan om Facebooks inverkan på våra liv, utan främst på grund av den insikt
diskussionen ger i hur statistik brukas och missbrukas inom samhällsvetenskapen och i
medierna.

Diskussionen började med ett konferensbidrag av den amerikanska doktoranden Aryn C.
Karpinski som behandlade Facebooks inverkan på akademiska prestationer. Enligt denna
undersökning var användning av Facebook negativt korrelerat med de studerandes betyg.
Studien citerades i flera medier och tolkades som bevis för påståendet att användning av
Facebook ledde till sämre betyg.

Men en grupp forskare undersökte frågan på nytt och kom till andra slutsatser. Enligt
Paseks, Mores, and Hargittais artikel i "First Monday" är Karpinskis undersökning
problematisk av flera anledningar. Karpinskis data inkluderade enbart 219 respondenter
från ett större universitet i USA som inte var representativa för populationen av
universitetsstuderande, bland annat fans det välldigt få respondenter som inte använde
Facebook. Dessutom kontrollerades analysen inte för alternativa förklaringar på ett
adekvat sätt. Författarna undersökte därför frågan på nytt med hjälp av andra data och
metoder och hittade inte ett lika entydigt samband.

Även om författarna medger att Karpinski i sina konklusioner tar förbehåll för de brister
som finns i studien, framfördes resultaten i flera respekterade medier över hela världen
som entydigt bevis för Facebooks förödande inverkan på studieprestationerna.

I sitt bemötande av den granskande artikeln framhäver Karpinski att studien främst var
tänkt som en explorativ studie, en pilotstudie, och medger studiens bristfälliga
karaktär, men försvarar sig med att syftet inte var att dra robusta konklusioner, utan
att öppna för en debatt. Hon övergår därefter till att kritisera de statistiska metoder
som kritikerna har använt sig av.

Det mest intressanta i den här diskussionen är kanske inte hur Facebook påverkar
studieprestationer, även om denna fråga också har sitt berättigande. För det första visar
diskussionen tydligt hur medierna ibland sensationaliserar forskningsresultat utan att ta
hänsyn till de många förbehåll som finns - i detta fall även väldigt preliminära resultat
som inte hade genomgått någon noggrannare granskning i form av peer review. Och när
resultaten sedan visar sig vara fel, eller åtminstone tveksamma, ges detta inte på långt
när motsvarande uppmärksamhet i medierna.

Men på samma gång demonstrerar diskussionen också hur statistiska resultat inte alls
leder till entydiga slutsatser. Resultaten vilar på datamaterialets karaktär och
antaganden om vilka statistiska metoder som är mest fördelaktiga att använda. De val man
gör i en undersökning är inte triviala och inte heller alltid självklara - de kan ha en
avgörande effekt på resultaten. För att underbygga statistiska resultat är det nödvändigt
med teoretiska överväganden om sambanden mellan variablerna, som det ofta uttrycks:
"korrelation innebär inte kausalitet".

På detta sätt kräver även kvantitativa studier alltid kvalitativa bedömningar av
forskaren. Sådana undersökningars slutsatser är beroende av en rad antaganden som medför
osäkerhet om undersökningens validitet.

Nyhetsbrev 8/09: Kaffe

Redaktör: Yrsa Neuman

”Kaffe” är ett av de teman som samlar på sig mängder av påståenden som börjar med ”vetenskapen har äntligen bevisat”. Här en liten överblick över de senaste årens nyheter om kaffe. Vad kan man utgående från mediernas ”rapporter” sluta sig till om sin kaffedrickning? Inte mycket. Forskarna manar till försiktighet i tolkningen av nyheterna. Den allra bästa länken kommer till sist, och det är Victoria Drakes (Linus Pauling Institute, University of Oregon) översikt över forskning om kaffets hälsoeffekter.

Politiken.dk refererar en undersökning gjord vid universitetet i Durham, enligt vilken man om man är stressad och dricker över sju koppar kaffe per dag löper större risk att hallucinera. Forskarna manar till försiktighet med slutsatserna.

http://politiken.dk/videnskab/article630195.ece

Tre koppar kaffe ger mindre bröst.

http://i.pol.dk/videnskab/article584427.ece

Kaffe, två till tre koppar om dagen, kan motverka bröstcancer, enligt en pilotstudie med 59 patienter: resultatet var att ”kaffe och alkohol faktiskt kan påverka det kvinnliga hormonet östrogens metaboliter i positiv riktning”. (Metaboliter är nedbrytningsprodukter av olika ämnen i kroppen.) Forskargruppens ansvariga Helena Järnström, docent vid Lunds universitet manar till försiktighet med eventuella slutsatser.

http://www.med.lu.se/klinvetlund/forskning/klinisk_forskning_i_fokus/helena_jernstroem

http://tentakel.vr.se/pressmeddelanden/pressmeddelandenarkiv2008/kaffekanskyddamotbrostcancer.5.43f23345119701ae9068000482.html

Lågpriskaffe innehåller mera nickel än dyrare kaffe och billigt kaffe innehåller dubbelt så mycket koffein som dyrare sorter. Varför? Texten ger två förslag: billigt kaffe innehåller mera sämre robustabönor (än arabica) men också att billigt kaffe är restprodukter av sämre kvalitet.

(Det här är snarare en konsumentnyhet än en vetenskapsnyhet – men intressant ändå, tycker redaktören.)

http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/billigt-kaffe-ar-farligare-1.798248

Listan med kaffemärken och deras nickel- och koffeininnehåll mm..

http://www.dn.se/polopoly_fs/1.798253!kaffe.pdf

”Skållhett kaffe kan förkorta ditt liv” – det gäller att inte dricka för heta drycker, eftersom det kan öka risken för cancer i matkanalen. Under 70 grader rekommenderas.

http://www.bt.dk/article/20090327/sygdomme/90327008/

”Kaffe beskyddar kvinnors minne.” De äldre kvinnor som dricker tre koppar kaffe om dagen har bättre minne och är mindre dementa. Karen Richie i forskargruppen (Inserm, Montpellier), manar till försiktighet med slutsatserna.

http://news.bbc.co.uk/2/hi/health/6930114.stm

Kaffe innehåller fibrer – men det betyder inte att man ska skippa grönsakerna.

http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=need-fiber-have-some-coff

Forskningsöversikt över kaffets hälsoeffekter av Victoria Drake, Linus Pauling Institute. Det här är den mest upplysande länken för den som vill veta vad vetenskaperna säger om kaffe och hälsa. Den allmänna slutsatsen är att måttlig kaffedrickning innebär få hälsorisker (om än

några) och några potentiella hälsofördelar, och att fördelarna beror på om kaffedrickaren är kvinna eller man, har hjärtsjukdomar mm.

http://lpi.oregonstate.edu/fw07/coffee.html

Mera ingående översikt (också Linus Pauling Institute, Oregon State University):

http://lpi.oregonstate.edu/infocenter/foods/coffee/

Slutsatser? Jo, att samtliga nyheter överbetonade fördelarna och att texterna låter påskina att det finns entydiga resultat även om det vid en närmare läsning framgår att forskarna som intervjuas manar till försiktighet och påpekar undersökningarnas begränsningar. Slutsatsen om

kaffeforskningen: verkligheten är inte så spännande och enkel som nyheterna lät påskina. Jag fortsätter att dricka mina två till tre koppar kvalitetskaffe om dagen – och min vardag travar på, som tidigare, oförändrad av vetenskapernas olika ansträngningar.